Nu får vi utgå från att du hittat en forskningsfråga. Men när resultaten kommer kanske du upptäcker att ditt syfte och frågeställningar inte helt ”täcker” resultaten. Det är ofta inte säkert att du vetat exakt vad du ville undersöka från början.
Oj kanske du tänker, det är inte hur det brukar se ut i metodlitteraturen. Nej, det är det säkert inte, men inte desto mindre så det ofta går till. När du skriver en uppsats eller artikel så ska du diskutera dina fynd främst gentemot tidigare forskning. Alltså i diskussionsavsnittet så ställer du dina fynd i relation det du tagit upp i introduktionsavsnittet. Du ska skriva om vad som blev lika mot tidigare forskning, vad som blev olika och varför blev det det, tror du?
Anledningen till att man får olika resultat beror ofta på olikheter i metoden. Kanske fanns det svagheter i den metod som använts i studier du jämför med, eller kanske finns svagheter i din egen metod. Skriv funderingar kring detta i diskussionen.
Det som ofta händer är att du, när du ser dina resultat (speciellt om du är lite oerfaren som forskare), behöver omformulera ditt syfte och dina frågeställningar. Det viktiga är att syftet och frågeställningarna faktiskt täcker precis det du undersökt. *
Ja, när du nu tillslut vet precis vad dina resultat är då kan du behöva göra en andra litteratursökning utifrån ditt slutgiltiga syfte och frågeställningar för att få fram en så fullständig litteraturgenomgång som möjligt att diskutera mot.
* I vissa studier, ex i grounded theory ansatsen, har du kanske inte alls några frågeställningar utan bara ett övergripande syfte, och teman och fynd formuleras efteråt.
Filed under: Frågeställning, Litteratur, diskussion, frågeställningar, litteraturgenomgång, syfte
Forskningsmetodik för nybörjare 