Forskningsmetodik för nybörjare

Ikon

Just another WordPress.com weblog

Att relatera dina resultat mot tidigare forskning

Nu får vi utgå från att du hittat en forskningsfråga. Men när resultaten kommer kanske du upptäcker att ditt syfte och frågeställningar inte helt ”täcker” resultaten. Det är ofta inte säkert att du vetat exakt vad du ville undersöka från början.

Oj kanske du tänker, det är inte hur det brukar se ut i metodlitteraturen. Nej, det är det säkert inte, men inte desto mindre så det ofta går till. När du skriver en uppsats eller artikel så ska du diskutera dina fynd främst gentemot tidigare forskning. Alltså i diskussionsavsnittet så ställer du dina fynd i relation det du tagit upp i introduktionsavsnittet. Du ska skriva om vad som blev lika mot tidigare forskning, vad som blev olika och varför blev det det, tror du?

Anledningen till att man får olika resultat beror ofta på olikheter i metoden. Kanske fanns det svagheter i den metod som använts i studier du jämför med, eller kanske finns svagheter i din egen metod. Skriv funderingar kring detta i diskussionen.

Det som ofta händer är att du, när du ser dina resultat (speciellt om du är lite oerfaren som forskare), behöver omformulera ditt syfte och dina frågeställningar. Det viktiga är att syftet och frågeställningarna faktiskt täcker precis det du undersökt. *

Ja, när du nu tillslut vet precis vad dina resultat är då kan du behöva göra en andra litteratursökning utifrån ditt slutgiltiga syfte och frågeställningar för att få fram en så fullständig litteraturgenomgång som möjligt att diskutera mot.

* I vissa studier, ex i grounded theory ansatsen, har du kanske inte alls några frågeställningar utan bara ett övergripande syfte, och teman och fynd formuleras efteråt.

Annonser

Postat i:Frågeställning, Litteratur, , , ,

Om att söka litteratur

Det är väldigt bra om du tar dig tid att söka litteratur till bakgrunden till din uppsats innan du kör igång. Med ”söka litteratur” i forskningssammanhang så är det inte riktigt ”att gå till biblioteket” som gäller (i varje fall inte om du är student på något större universitet), då kan du vanligtvis göra din litteratursökning hemma vid datorn, du måste alltså ha inloggningsrättigheter till en större högskolas databaser.

Jag talade i förra posten om att när informationen når läroböckerna är den ofta upp till 15 år gammal. (Om du tittar i populärlitteratur är den ofta ännu äldre). I ”sammanfattningsartiklar”, reviewer summeras kanske de senaste årens forskning (kanske 5-10 år gammal sådär), i artiklar som genomgått peer-review så står det om forskning som skedde för kanske 1-2 år sedan (så lång är ofta tiden innan en artikel kommer i tryck), det som händer ”nu” i forskning kan du möjligen få veta på forskningskonferenser eller seminarier.

Det du bör rikta in dig på att läsa är alltså artiklar som genomgått peer-review, och som alltså är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. ATT en artikel genomgått peer-review betyder inte självklart att det är en bra artikel. Det finns vetenskapliga tidskrifter av olika hög kvalitet där det är olika svårt att få publicera en artikel. Vilka som är de bästa tidskrifterna i ditt ämne brukar ofta forskare i ämnet veta efter ett tag. (Men som student är detta vanligtvis inte så mycket att bekymra sig om). 

Om du gör som så att du söker på vetenskapliga databaser via biblioteket kan du känna dig trygg med att de artiklar du får upp huvudsakligen har genomgått peer-review.

Det kan i alla fall vara bra att granska artiklar, alltså främst för att läsa och ställa samman dem systematiskt. Hur detta kan gå till har jag skrivit lite om här och här, (för kvalitativa studier), baserat på en bok i ämnet av Forsberg och Wengström. (De tar också upp kvantitativa studier och är en väldigt bra bok i ämnet.)

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur.

Postat i:Litteratur,