Forskningsmetodik för nybörjare

Ikon

Just another WordPress.com weblog

Det där med syfte och frågeställningar … eller kanske hypoteser?

Säkert kan man se på detta på lite olika vis. De studenter jag handlett (inom vård och barn- och ungdomsvetenskap) formulerar vanligtvis ett Syfte och oftast några Frågeställningar som preciserar syftet.

Varför kallar jag det inte hypoteser? Jo, ibland, men inte så ofta uppmanar jag studenterna att använda ordet hypotes. Hypoteser bör enligt min åsikt ha en tydlig förankring i litteraturen (och alltså inte bara komma ur forskarens egna idéer), dessutom bör hypoteser kunna besvaras på ett tydligt sätt.

Jag tycker alltså att det finns en inte obetydlig skillnad mellan statistiska hypoteser (som man kan syssla med även om man bara jobbar med syfte och frågeställningar) och forskningshypoteser, som jag alltså anser ska vara grundade i tidigare forskning.

Statistiska hypoteser kan vara oriktade (man säger att det ”finns en skillnad” men specificerar inte hur denna skillnad ser ut, alltså ”det finns en signifikant skillnad på A och B”), eller riktade (man säger exempelvis att ”A är signifikant större än B”). Den första typen av hypotes är alltså den som vi ofta arbetar med när vi endast formulerat ”syfte och frågeställningar”, den andra typen är av den sort som bör vara förankrad i litteraturen, en mer genuin forskningshypotes.

Ett exempel på en möjlig hypotes är:

Vår hypotes är att flickor i genomsnitt har ett signifikant större ordförråd vid två års ålder än pojkar har.

Åter till Syfte och Frågeställningar

När man skriver sitt syfte så formulerar man det som en ”Att …” sats.

Ett syfte kan exempelvis se ut på följande sätt:

Syftet med studien var att undersöka hur 7-8-åriga pojkar och flickor ritar av sina familjer för att se om det finns några skillnader som kan relateras till kön.

När man skriver en uppsats om en empirisk undersökning så ska alltså syftet handla om det man undersöker. Detta låter lite fånigt när man skriver det såhär, men det är inte helt ovanligt att studenter uppfattat att uppsatsen har till syfte att undervisa andra. Det pedagogiska syftet kan man ju säga är lite underförstått, men det skrivs i varje fall aldrig ut.

Frågeställningar då, vad är det? Jo, det är preciseringar av syftet. Det är alltså inte de frågor man ställer till undersökningspersonerna i enkäter eller intervjuer utan är av mer övergripande natur.

Exempel på frågeställningar till ovanstående syfte kan vara:

Hur stor yta av pappret täcker pojkar respektive flickor med sina teckningar?

Vilka, och hur många färger använder pojkar respektive flickor?

Hur många detaljer på människofigurerna använder pojkar respektive flickor?

Annonser

Postat i:Frågeställning, , ,

Att relatera dina resultat mot tidigare forskning

Nu får vi utgå från att du hittat en forskningsfråga. Men när resultaten kommer kanske du upptäcker att ditt syfte och frågeställningar inte helt ”täcker” resultaten. Det är ofta inte säkert att du vetat exakt vad du ville undersöka från början.

Oj kanske du tänker, det är inte hur det brukar se ut i metodlitteraturen. Nej, det är det säkert inte, men inte desto mindre så det ofta går till. När du skriver en uppsats eller artikel så ska du diskutera dina fynd främst gentemot tidigare forskning. Alltså i diskussionsavsnittet så ställer du dina fynd i relation det du tagit upp i introduktionsavsnittet. Du ska skriva om vad som blev lika mot tidigare forskning, vad som blev olika och varför blev det det, tror du?

Anledningen till att man får olika resultat beror ofta på olikheter i metoden. Kanske fanns det svagheter i den metod som använts i studier du jämför med, eller kanske finns svagheter i din egen metod. Skriv funderingar kring detta i diskussionen.

Det som ofta händer är att du, när du ser dina resultat (speciellt om du är lite oerfaren som forskare), behöver omformulera ditt syfte och dina frågeställningar. Det viktiga är att syftet och frågeställningarna faktiskt täcker precis det du undersökt. *

Ja, när du nu tillslut vet precis vad dina resultat är då kan du behöva göra en andra litteratursökning utifrån ditt slutgiltiga syfte och frågeställningar för att få fram en så fullständig litteraturgenomgång som möjligt att diskutera mot.

* I vissa studier, ex i grounded theory ansatsen, har du kanske inte alls några frågeställningar utan bara ett övergripande syfte, och teman och fynd formuleras efteråt.

Postat i:Frågeställning, Litteratur, , , ,

Hur hittar man sin forskningsfråga

Det låter lätt men är inte alls så lätt, och det finns många ingångar till att hitta sin fråga. Man kanske sett något på sitt arbete, eller läst något i någon kursbok, eller kanske har man fått ett förslag till ämne av sin handledare. Vad är det då man ska tänka på?

Jag tror att, när man är nybörjare, gärna ska hitta ett tema (ungefär det här vill jag veta), men inte vara alltför låst vid sin ”älsklingsfråga”.

Om man kommer på älsklingsfrågan utifrån en kursbok är chansen (eller risken) stor att det var en fråga som var på tapeten för minst 1 1/2 decennium sedan. (Så lång tid tar det ofta innan spjutspetsforskningen hittat in i läroböckerna). 

Om man vill ligga i ”framkant” på forskningen så är det därför viktigt att läsa vetenskapliga artiklar, sådana som man får tag i via de databaser som används för ämnet. 

Många studenter har ”sett något” ute i verkligheten som de gärna vill undersöka. Det är bra på många vis, men man bör gärna kolla upp saker och ting. Om man nu inte vill upprepa vad många många andra gjort redan, så bör man innan man kör igång göra en bra litteratursökning kring ämnet.

Sedan gäller det då ”hur” man undersöker någonting från verkligheten. Man kan ju kalla det ”reality check”. Har du den tid, ekonomi, och kunskap (ex. i statistik) som krävs för att undersöka det du ville? Om inte, så får du försöka anpassa frågan till de resurser du har.

En annan fallgrop är det lilla ordet ”påverkar”. Att undersöka hur någonting ”påverkar” något annat inom samhällsvetenskaplig forskning är knepigare än man lätt tror. Vanligtvis har inte studenter tid att på allvar undersöka om något påverkar något annat, så det kan vara bra att försöka formulera sin forskningsfråga utan ordet ”påverka”.

Ja, för att sammanfatta några synpunkter. Ta gärna fasta på ”verkligheten” när du formulerar din fråga, och kolla helst upp tidigare forskning i aktuella databaser. Konferera med din handledare och gör en ”reality-check” för att avgränsa din fråga så att du kan ro den iland med de resurser du har.

Postat i:Frågeställning,