Forskningsmetodik för nybörjare

Ikon

Just another WordPress.com weblog

Det där med syfte och frågeställningar … eller kanske hypoteser?

Säkert kan man se på detta på lite olika vis. De studenter jag handlett (inom vård och barn- och ungdomsvetenskap) formulerar vanligtvis ett Syfte och oftast några Frågeställningar som preciserar syftet.

Varför kallar jag det inte hypoteser? Jo, ibland, men inte så ofta uppmanar jag studenterna att använda ordet hypotes. Hypoteser bör enligt min åsikt ha en tydlig förankring i litteraturen (och alltså inte bara komma ur forskarens egna idéer), dessutom bör hypoteser kunna besvaras på ett tydligt sätt.

Jag tycker alltså att det finns en inte obetydlig skillnad mellan statistiska hypoteser (som man kan syssla med även om man bara jobbar med syfte och frågeställningar) och forskningshypoteser, som jag alltså anser ska vara grundade i tidigare forskning.

Statistiska hypoteser kan vara oriktade (man säger att det ”finns en skillnad” men specificerar inte hur denna skillnad ser ut, alltså ”det finns en signifikant skillnad på A och B”), eller riktade (man säger exempelvis att ”A är signifikant större än B”). Den första typen av hypotes är alltså den som vi ofta arbetar med när vi endast formulerat ”syfte och frågeställningar”, den andra typen är av den sort som bör vara förankrad i litteraturen, en mer genuin forskningshypotes.

Ett exempel på en möjlig hypotes är:

Vår hypotes är att flickor i genomsnitt har ett signifikant större ordförråd vid två års ålder än pojkar har.

Åter till Syfte och Frågeställningar

När man skriver sitt syfte så formulerar man det som en ”Att …” sats.

Ett syfte kan exempelvis se ut på följande sätt:

Syftet med studien var att undersöka hur 7-8-åriga pojkar och flickor ritar av sina familjer för att se om det finns några skillnader som kan relateras till kön.

När man skriver en uppsats om en empirisk undersökning så ska alltså syftet handla om det man undersöker. Detta låter lite fånigt när man skriver det såhär, men det är inte helt ovanligt att studenter uppfattat att uppsatsen har till syfte att undervisa andra. Det pedagogiska syftet kan man ju säga är lite underförstått, men det skrivs i varje fall aldrig ut.

Frågeställningar då, vad är det? Jo, det är preciseringar av syftet. Det är alltså inte de frågor man ställer till undersökningspersonerna i enkäter eller intervjuer utan är av mer övergripande natur.

Exempel på frågeställningar till ovanstående syfte kan vara:

Hur stor yta av pappret täcker pojkar respektive flickor med sina teckningar?

Vilka, och hur många färger använder pojkar respektive flickor?

Hur många detaljer på människofigurerna använder pojkar respektive flickor?

Advertisements

Postat i:Frågeställning, , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: