Forskningsmetodik för nybörjare

Ikon

Just another WordPress.com weblog

Hur många i urvalet?

Här får man återigen resonera sig fram.

Om man gör kvalitativa intervjuer är ett sätt att tänka att man vill uppnå något som kallas ”mättnad”. Att man uppnått mättnad bestämmer man själv som forskare utifrån analys av de intervjuer man gjort. När det just inte framträder några nya ”teman” när man intervjuar fler personer har man uppnått mättnad. I kvalitativa studier så är ofta önskemålet att få ta del av så olikartade synpunkter som möjligt från intervjupersonerna. Därför bör man försöka välja människor med så olikartad profil som möjligt till sitt urval.

Om vi funderar vidare kring en studie när det gäller ”hur är det att vårda sin nära anhörige i hemmet i livets slutskede?” så kanske man ska försöka välja informanter som i vissa fall är mycket gamla, och i vissa fall som är mycket unga. Några som är män och några som är kvinnor (förstås). Några som har annat jobb och några som är pensionärer. Gärna människor från olika etniska grupper. Om man tänker på detta vis så får man förhoppningsvis in så varierade synpunkter som möjligt som kan belysa den fråga man forskar kring.

Ibland vill man kanske bara göra en djupdykning i en persons erfarenheter, och då räcker det förstås med denna person. (Syftet styr).

När man ska göra kvantitativa studier så fungerar det så att om man studerar starka effekter så behöver man små stickprov. Om man studerar svaga effekter (säg, biverkningar av läkemedel) så behöver man stora stickprov. Exempelvis så är biverkningsrapporterna kring svininfluensavaccineringen få. (Det stod 1700 av 5,8 miljoner vaccinationer). När valprognosmakarna vill kunna förutsäga ”hur valet gått” så är de intresserade av tiondels % och då brukar de jobba med omkring 10 000 personer som väljs ut i vallokalsundersökningarna.

Om man har en aning om storleksordningen på den effekt man studerar så kan man utifrån denna kunskap beräkna fram en lämplig storlek på stickprovet. Om man inte har någon aning om detta får man göra någon form av tumregelsuppskattning. Ibland kan man kompensera ett litet stickprov med mycket information från få personer för att visa på effekter, men problem med möjligheterna att generalisera till en större population får man förstås dras med.

Om man gör en enkät så tycker jag nog att något 20-30-tal personer som besvarar enkäten är ett minimum. Generellt gäller i stort sett att ju fler, ju bättre.

Postat i:Undersökningspersoner mm, ,

Urval

Hur ska man välja ut de personer (eller andra ”enheter”*) som man vill undersöka?

Det beror förstås på den fråga man vill besvara. Om man är angelägen om att kunna generalisera så bör man anstränga sig till att få ett representativt urval. Om man vill göra en fördjupad analys av ganska unika förhållanden (ex. hur är det att vårda en nära anhörig i livets slutskede?) så kanske man ska göra en kvalitativ analys av ett fåtal informanter som har upplevt just detta. 

För att kunna generalisera så är följande resonemang lite att tänka på. Man bör dra ett representativt stickprov från den population man vill generalisera till. Om man har råd och är ”riktig” forskare kan man vända sig till SPAR och be att få ett utdrag ur personregistret. Om man nu inte är riktig forskare så kan man ändå uppnå liknande stickprov (i varje fall när det gäller barn- och ungdom) genom att dra stickprov från skolor / förskolor. Man kan exempelvis slumpvis dra några skolor från Stockholmsregionen och från dessa skolor slumpvis dra några klasser och där välja exempelvis ”var 5:e elev på klasslistan”. Detta ger ett resultat som inte bör avvika avsevärt från om man hade gjort ett urvalsförfarande med hjälp av personregister.

Också om man inte har för avsikt att generalisera till en större population så bör man i ”det lilla” arbeta med ett stickprovstänkande. Om man exempelvis vill studera ”barns lek i olika utemiljöer” så är ett förfarande att man filmar barnens lek baserat i olika ”fokusbarns” aktiviteter. Detta innebär att man utifrån barngruppen drar ett urval barn som man tänker följa i en bestämd ordning. Först videofilmar jag ”Anna” 10 minuter, sedan videofilmar jag ”Britta” 10 minuter, och sen videofilmar jag ”Calle” 10 minuter. Detta förfaringssätt gör att de situationer jag får med i filmerna blir ett representativt urval av barnens dag. Tider av ”icke-lek” och sådant som man kan uppfatta som mindre intressant lek får sin beskärda del, och barnens aktiviteter beskrivs på ett neutralt sätt.

* En av mina studenter ville studera böcker för små barn ur ett genusperspektiv, och för detta syfte var alltså ”böcker” enheten.

Postat i:Undersökningspersoner mm,

Det där med syfte och frågeställningar … eller kanske hypoteser?

Säkert kan man se på detta på lite olika vis. De studenter jag handlett (inom vård och barn- och ungdomsvetenskap) formulerar vanligtvis ett Syfte och oftast några Frågeställningar som preciserar syftet.

Varför kallar jag det inte hypoteser? Jo, ibland, men inte så ofta uppmanar jag studenterna att använda ordet hypotes. Hypoteser bör enligt min åsikt ha en tydlig förankring i litteraturen (och alltså inte bara komma ur forskarens egna idéer), dessutom bör hypoteser kunna besvaras på ett tydligt sätt.

Jag tycker alltså att det finns en inte obetydlig skillnad mellan statistiska hypoteser (som man kan syssla med även om man bara jobbar med syfte och frågeställningar) och forskningshypoteser, som jag alltså anser ska vara grundade i tidigare forskning.

Statistiska hypoteser kan vara oriktade (man säger att det ”finns en skillnad” men specificerar inte hur denna skillnad ser ut, alltså ”det finns en signifikant skillnad på A och B”), eller riktade (man säger exempelvis att ”A är signifikant större än B”). Den första typen av hypotes är alltså den som vi ofta arbetar med när vi endast formulerat ”syfte och frågeställningar”, den andra typen är av den sort som bör vara förankrad i litteraturen, en mer genuin forskningshypotes.

Ett exempel på en möjlig hypotes är:

Vår hypotes är att flickor i genomsnitt har ett signifikant större ordförråd vid två års ålder än pojkar har.

Åter till Syfte och Frågeställningar

När man skriver sitt syfte så formulerar man det som en ”Att …” sats.

Ett syfte kan exempelvis se ut på följande sätt:

Syftet med studien var att undersöka hur 7-8-åriga pojkar och flickor ritar av sina familjer för att se om det finns några skillnader som kan relateras till kön.

När man skriver en uppsats om en empirisk undersökning så ska alltså syftet handla om det man undersöker. Detta låter lite fånigt när man skriver det såhär, men det är inte helt ovanligt att studenter uppfattat att uppsatsen har till syfte att undervisa andra. Det pedagogiska syftet kan man ju säga är lite underförstått, men det skrivs i varje fall aldrig ut.

Frågeställningar då, vad är det? Jo, det är preciseringar av syftet. Det är alltså inte de frågor man ställer till undersökningspersonerna i enkäter eller intervjuer utan är av mer övergripande natur.

Exempel på frågeställningar till ovanstående syfte kan vara:

Hur stor yta av pappret täcker pojkar respektive flickor med sina teckningar?

Vilka, och hur många färger använder pojkar respektive flickor?

Hur många detaljer på människofigurerna använder pojkar respektive flickor?

Postat i:Frågeställning, , ,

Att relatera dina resultat mot tidigare forskning

Nu får vi utgå från att du hittat en forskningsfråga. Men när resultaten kommer kanske du upptäcker att ditt syfte och frågeställningar inte helt ”täcker” resultaten. Det är ofta inte säkert att du vetat exakt vad du ville undersöka från början.

Oj kanske du tänker, det är inte hur det brukar se ut i metodlitteraturen. Nej, det är det säkert inte, men inte desto mindre så det ofta går till. När du skriver en uppsats eller artikel så ska du diskutera dina fynd främst gentemot tidigare forskning. Alltså i diskussionsavsnittet så ställer du dina fynd i relation det du tagit upp i introduktionsavsnittet. Du ska skriva om vad som blev lika mot tidigare forskning, vad som blev olika och varför blev det det, tror du?

Anledningen till att man får olika resultat beror ofta på olikheter i metoden. Kanske fanns det svagheter i den metod som använts i studier du jämför med, eller kanske finns svagheter i din egen metod. Skriv funderingar kring detta i diskussionen.

Det som ofta händer är att du, när du ser dina resultat (speciellt om du är lite oerfaren som forskare), behöver omformulera ditt syfte och dina frågeställningar. Det viktiga är att syftet och frågeställningarna faktiskt täcker precis det du undersökt. *

Ja, när du nu tillslut vet precis vad dina resultat är då kan du behöva göra en andra litteratursökning utifrån ditt slutgiltiga syfte och frågeställningar för att få fram en så fullständig litteraturgenomgång som möjligt att diskutera mot.

* I vissa studier, ex i grounded theory ansatsen, har du kanske inte alls några frågeställningar utan bara ett övergripande syfte, och teman och fynd formuleras efteråt.

Postat i:Frågeställning, Litteratur, , , ,

Om att söka litteratur

Det är väldigt bra om du tar dig tid att söka litteratur till bakgrunden till din uppsats innan du kör igång. Med ”söka litteratur” i forskningssammanhang så är det inte riktigt ”att gå till biblioteket” som gäller (i varje fall inte om du är student på något större universitet), då kan du vanligtvis göra din litteratursökning hemma vid datorn, du måste alltså ha inloggningsrättigheter till en större högskolas databaser.

Jag talade i förra posten om att när informationen når läroböckerna är den ofta upp till 15 år gammal. (Om du tittar i populärlitteratur är den ofta ännu äldre). I ”sammanfattningsartiklar”, reviewer summeras kanske de senaste årens forskning (kanske 5-10 år gammal sådär), i artiklar som genomgått peer-review så står det om forskning som skedde för kanske 1-2 år sedan (så lång är ofta tiden innan en artikel kommer i tryck), det som händer ”nu” i forskning kan du möjligen få veta på forskningskonferenser eller seminarier.

Det du bör rikta in dig på att läsa är alltså artiklar som genomgått peer-review, och som alltså är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. ATT en artikel genomgått peer-review betyder inte självklart att det är en bra artikel. Det finns vetenskapliga tidskrifter av olika hög kvalitet där det är olika svårt att få publicera en artikel. Vilka som är de bästa tidskrifterna i ditt ämne brukar ofta forskare i ämnet veta efter ett tag. (Men som student är detta vanligtvis inte så mycket att bekymra sig om). 

Om du gör som så att du söker på vetenskapliga databaser via biblioteket kan du känna dig trygg med att de artiklar du får upp huvudsakligen har genomgått peer-review.

Det kan i alla fall vara bra att granska artiklar, alltså främst för att läsa och ställa samman dem systematiskt. Hur detta kan gå till har jag skrivit lite om här och här, (för kvalitativa studier), baserat på en bok i ämnet av Forsberg och Wengström. (De tar också upp kvantitativa studier och är en väldigt bra bok i ämnet.)

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur.

Postat i:Litteratur,

Hur hittar man sin forskningsfråga

Det låter lätt men är inte alls så lätt, och det finns många ingångar till att hitta sin fråga. Man kanske sett något på sitt arbete, eller läst något i någon kursbok, eller kanske har man fått ett förslag till ämne av sin handledare. Vad är det då man ska tänka på?

Jag tror att, när man är nybörjare, gärna ska hitta ett tema (ungefär det här vill jag veta), men inte vara alltför låst vid sin ”älsklingsfråga”.

Om man kommer på älsklingsfrågan utifrån en kursbok är chansen (eller risken) stor att det var en fråga som var på tapeten för minst 1 1/2 decennium sedan. (Så lång tid tar det ofta innan spjutspetsforskningen hittat in i läroböckerna). 

Om man vill ligga i ”framkant” på forskningen så är det därför viktigt att läsa vetenskapliga artiklar, sådana som man får tag i via de databaser som används för ämnet. 

Många studenter har ”sett något” ute i verkligheten som de gärna vill undersöka. Det är bra på många vis, men man bör gärna kolla upp saker och ting. Om man nu inte vill upprepa vad många många andra gjort redan, så bör man innan man kör igång göra en bra litteratursökning kring ämnet.

Sedan gäller det då ”hur” man undersöker någonting från verkligheten. Man kan ju kalla det ”reality check”. Har du den tid, ekonomi, och kunskap (ex. i statistik) som krävs för att undersöka det du ville? Om inte, så får du försöka anpassa frågan till de resurser du har.

En annan fallgrop är det lilla ordet ”påverkar”. Att undersöka hur någonting ”påverkar” något annat inom samhällsvetenskaplig forskning är knepigare än man lätt tror. Vanligtvis har inte studenter tid att på allvar undersöka om något påverkar något annat, så det kan vara bra att försöka formulera sin forskningsfråga utan ordet ”påverka”.

Ja, för att sammanfatta några synpunkter. Ta gärna fasta på ”verkligheten” när du formulerar din fråga, och kolla helst upp tidigare forskning i aktuella databaser. Konferera med din handledare och gör en ”reality-check” för att avgränsa din fråga så att du kan ro den iland med de resurser du har.

Postat i:Frågeställning,

Vad är då forskning?

Oj, om jag kunde svara på det på ett riktigt enkelt sätt. 

Jag brukar i alla fall beskriva det på följande vis:

Empirisk forskning sysslar med att beskriva, förklara, predicera och kontrollera olika företeelser. I vissa forskningsansatser så vill man gärna säga att syftet är att förstå, eller att tolka. 

Det jag tror man ska tänka är i alla fall att man för det mesta vill försöka besvara olika frågor med forskning, men det finns ju samtidigt vissa forskare som anser där det är viktigt att försöka förhålla sig så neutral som möjligt och forska om möjligt helt utan bestämda idéer om vad man vill titta på (exempelvis ”grounded theory” ansatser).

För att inte gräva ner sig i denna debatt, så är nog det bästa att helt enkelt acceptera att det finns olika sätt att forska. Det faktum att det finns dessa många ingångar på forskning gör att dessa ingångar kompletterar varandra och leder till insikter och kunskaper som förmodligen inte gått att uppnå med ett mer begränsat urval av metoder. 

Jag kommer i bloggen framförallt att uppehålla mig vid metoder som jag har vana vid, och om någon tycker att jag försummar vissa forskningsmetoder är det säkert en helt korrekt iakttagelse. Som sagt, jag vill gärna rekrytera ytterligare personer som kan hjälpa till att fylla igen de luckor som jag har i mina kunskaper när det gäller forskningsmetodik.

Postat i:Forskning,

Välkommen!

Ja, dags att sjösätta detta lätt överambitiösa projekt med att göra en forskningsmetodikblogg, men det är inte ett helt nytt projekt för jag har i alla fall tänkt på det sådär ett år.

Sidan är tänkt att vara till en hjälp för mina studenter och förhoppningsvis fungera som folkbildning för andra intresserade också. Förhoppningsvis kan jag med tiden knyta forskare till bloggen som har andra metodkunskaper än jag (och kanske från andra ämnesområden) för att få ett bra djup och god  bredd i olika ingångar på forskning. Nu från början blir dock bara min blogg.

Du som tittar in, välkommen och hoppas du får lite hjälp (när jag fått in lite texter) med vad du undrar över. Skriv gärna frågor också, för då får jag inspiration till vad som vore bra att skriva små texter om.

Postat i:Övrigt,